Media

För att få fler medborgare att använda cykeln krävs en kommunal medveten cykelpolitik

Den gamla järnvägsvallen längs Råbelövssjön är i dag en vacker cykelväg. Men cyklisterna tvingas på flera ställen sakta ner orimligt mycket eller gå av cykeln därför att det helt i onödan satts upp dubbla ”grindar” tvärs över cykelbanan.

Nu på måndag, 13 maj, öppnar den nya rondellen vid Långebro. Arbetet har pågått sedan i höstas, och under de tre senaste veckorna har trafiken varit helt avstängd.

Ska vi behålla den här förändringen även när pandemin klingar av så är det dags att göra satsningar som behövs för att bygga framtidens gång- och cykelvänliga storstäder.

Trafiksäkerheten vid Kulltorpskolan är under all kritik. Vad händer nu?

Att satsa på hälsa, natur, grön miljö, motion är en tydlig profil i Kristianstad. I teorin. Ni uppmanar oss att gå och cykla mer. Men hur stämmer när ni sänkte budgeten för cykelvägar? Jag får inte ihop denna ekvation. Är det något jag inte förstår?

Stor risk för en allvarlig olycka vid rondellen vid Flötövägen. Risken att det händer en allvarlig olycka vid rondellen i Åhus är överhängande.

Botemedlen mot detta bilberoende samhälle som vi måste ifrån är flera. Ett starkare lokalsamhälle där barn kan gå i skola utan att behöva skjutsas dit, ett grundläggande affärsutbud i tätorterna som gör att man inte behöver köra bil för att handla, kraftigt utbyggd kollektivtrafik som passar alla samt sist men inte minst en storsatsning på det billigaste, miljövänligaste och mest hälsosamma trafikslaget: cykling

Cykelsamordnaren behöver ekonomiska resurser

Politikerna riskerar att skämma ut Kristianstad som cykelkommun. Vi har tidigare uppmärksammat vikten av cykelsatsningar, att det förutom klimatnyttan gynnar både folkhälsa och samhällsekonomin i stort. Kristianstads budget för cykelinfrastruktur har länge varit så låg att man skäms vid jämförelse med andra cykelkommuner. Genomsnittsbudgeten 2020 för medelstora cykelkommuner var enligt Cykelfrämjandet 307 kr/invånare. Det skulle motsvara 26 Mkr i Kristianstads fall

Och tala inte om fyrfiliga motortrafikleder – det är onödigt och dyrt, Sedan 1960-talet har forskningen kommit fram till samma sak gång efter annan; ju mer man bygger ut för bilar desto mer bilkörning uppmuntrar det till och man når ännu snabbare till nästa handelshindrande trafikkaos. Med kunskap om klimatproblemen är det dessutom än mer i kollisionskurs med vetenskapen att bygga ut stora trafiklösningar för privatbilen, ett tankesätt som kanske var modernt för 50 år sedan.

Vi står inför ett svårt skifte, bilen i stadsmiljön måste nedprioriteras och byggas bort

Det är för mig en gåta hur den lösningen har kunnat gå igenom ansvariga och beslutande instanser i kommunen.

Kommunen ville bli inspirerade i arbetet för ett cykelvänligare samhälle. Det är en vinst på många sätt att få fler att börja cykla och Kristianstad ligger lite efter många andra städer på den punkten. Men under Framtidsveckan togs ett nytt kliv mot visionen att få fler att trampa sig fram.

Stora utmaningar väntar för cykelstaden Kristianstad. Vi ser fram emot att Kristianstads kommun harmoniserar sin redovisning med undersökningen, det är ju fjärde gången Kristianstad deltar med liknande låga budget. Det skulle skapa mer förtroende

Vi instämmer i att cykeln är en viktig del av framtiden och det hållbara samhället. Det är därför som vi i Kristianstads kommun sedan länge har gjort stora investeringar för cyklister och prioriterar dem i våra årliga drift- och skötselåtgärder i vägnätet.

Fler ska lockas att pendla med bekvämare och snabbare supercykelstråk. Projektet lyfter fram att dessa vägar inte bara ger bättre folkhälsa och mindre biltrafik. Samhällsekonomiska nyttan för tre teststråk i sydvästra Skåne har bedömts vara 450-670 miljoner kronor under 40 år. Det gäller då bara tre av alla möjliga framtida supercykelstråk.

50 personer har de senaste fem åren skadats så svårt längs gatan att de tvingats söka sjukvård. Biltrafiken får stå tillbaka när cykelvägen längs Kanalgatan görs bredare. Kommunen och Trafikverket investerar nu mångmiljonbelopp på att gynna cyklisterna.

Naturskyddsföreningen i Kristianstad och Bromölla har granskat de färska resultaten från den årliga Kommunvelometern som jämför olika kommuners åtgärder för att gynna cyklandet. Det har aldrig varit lättare att se vad som behöver göras, skriver Rune Stenholm Jacobsen, ordförande i Naturskyddsföreningen Kristianstad och Bromölla.

Smågator, trafikljus och stök ställer till det för den som cyklar vid cirkulationsplats Vilan. Hur tänker kommunen att det ska fungera, undrar Jan Lindelöf.

Efter elcykelköpet: Här är bristerna som gör det farligt att cykla.

Det skrivs och klagas på cyklisterna inne i stan. Att dessa cyklar överallt och struntar i trafikreglerna.

Jag hade kunnat skriva spaltmil om fördelarna med att cykelpendla. För mig är framför allt den lilla turen till jobbet på morgonen ett sätt att vakna till inför dagen, en stund när tankarna flyger fritt. Största problemet är att hålla igen på farten så man inte kommer genomsvettig till jobbet. Jag cyklar året om – i garaget står två "jobbcyklar". Den ena har dubbdäck – så när vintern kommer byter jag helt enkelt fordon, och har ett bra fäste i underlaget även när det är is och snö.

Trafikverket har lämnat ett förslag på inriktning för nationell transportplanering. Förslaget, vars remisstid löper ut i dag (29/1), bygger på en tveksam prognos som låser inriktningen vid gamla hjulspår. Nu behövs ett omtag där flera perspektiv lyfts fram och där den breda politiska diskussionen ges mer utrymme, skriver 18 forskare inom hållbar mobilitet, transporter och transportplanering.

Köpenhamn är känt som en av de bästa om inte den bästa cykelstaden i världen. Men trots det så finns nu förslag om att göra det ännu enklare att vara cyklist och svårare att vara bilist i den danska huvudstaden.

Ann-Kristin är frågande till hur kommunen tänkt när man gjort vid cykelvägar runt Degeberga, till exempel till Everöd och Maglehem. Hon berättar att dessa har skrapats och att man sedan lagt på sten, vissa så stora som fem-sex centimeter i omfång. – Det är jättestora stenar, värst är det från Degeberga mot Everöd. Ingen vill cykla där, det är svårcyklat och jättedåligt underlag. De behöver komma ut och göra något åt det, säger Ann-Kristin som hade hoppats att cykelvägarna ska asfalteras.

Än en gång ställer jag frågan om elevernas skolväg till och från Kulltorpskolan.

Svar på tidigare insändare angående trafiksituationen vid Kulltorpskolan.

Om inte de styrande nu tar krafttag om cyklingen så är det att likställa med att ge upp.

Protesterade utanför rådhuset i Kristianstad. Mitt under Kristianstads kommuns cykelfest, passade aktivistgruppen Extinction Rebellions på att bjuda in sig själva. ”Vi vill få med oss allmänheten med lite gnista och humor”, sa Maria Attström.